Alla läkare är inte monster..

Inte en blund nästan på hela natten. Vi hängde på låset hos närakuten som öppnade 07.00. Det tog en minut sedan fick vi träffa läkaren.

Efter alla sjukdomar som drabbat oss den senaste tiden är Basse(och jag) rädd för farbror doktorn. De har alltid bemött Basse illa, hållit fast honom med våld och inte visat respekt för varken mig eller Sebastian. Man har alltid gått därifrån och känt sig som en dålig mamma. Alltid ledsen och Basses förtroende kring läkare och dess läkemedel har lett till ren bojkotting och protest mot detta.

När vi steg in där idag kom en kort iransk läkare in och förändrade detta. Den mest underbara läkaren jag någonsin stött på. Han lekte trollkarl för att få känna på magen och fick Basse som gråtit hela natten att ligga och skratta på britsen. Han gav oss full uppmärksamhet, inget anklagande, alla rätt! Ändå tog detta absolut mindre tid än när läkarna brukar våld mot honom.

Basse till och med lät honom(hur lätt som helst) att kika i munnen och i öronen. Det som de andra läkarna aldrig lyckats med.

Idag är jag lycklig och hoppas att fler läkare kommer fungera såhär, jag känner en till och det är min kära Camilla. Du kommer aldrig förlora din socialakompetens och känsla för människor(kan du inte lära dina kollegor också). 

Jag vill bara åka dit och ge honom en stor kram, en bukett blommor och lite leksaker till hans stackars barn som blir illa behandlade på dagis. 

Snälla behandla inte barnen illa, "de är änglar" som doktor Jones Kahori sa.