När mitt liv startade!

Fem år sedan. En Charlotte 19 år. Ung och sådant. En nyfödd.

Jag och Sebastian. Sebastian och Jag.

Vi är fortfarande ett kan man säga, fast han har blivit mer och mer sin.

Han har blivit en kille med massa egen vilja och tankar som snurrar i huvudet.
Det är inte längre bara jag som kan påverka honom i livet - både med goda och dåliga ting. Det finns andra folk än jag och Johan som kan både såra och glädja. Vi har inte full kontroll på hans tankar och allt som snurrar i hans huvud. Han kan bestämma själv.

Jag blev väldigt mycket påmind idag om att utan Sebastian mår jag inte så bra. Han har varit hos jobbledig far i en hel vecka - en lång väntan för en arm mor. Man känner sig också väldigt meningslös i livet utan Sebastian. Man lever inte för något viktigt så att säga.

Jag är glad att han kom till mig även fast jag var en ung tjej vid hans ankomst. Nu trillar barnen ner - fem år senare - hos jämnåriga vänner.

Jag gjorde bäst. Rätt. Det som man fick höra att man skulle gå miste om, resor, karriär, plugga och allt annat har de inte gjort, inte mer än mig. Undrar vad de har väntat på?

Hur kan man leva utan barn? Det är inte en fråga som skall få barnfria att skämmas, mer så att jag inte alls vet hur man gör. Inte lyckligt i alla fall.

Länge leve Charlotte och Sebastian!

Jag har en dröm...

..kanske en fånig dröm. Möjligtvis en helt onödig dröm, men ack så våt.

CHANEL 2.55

En vacker dag skall jag ha en. En vacker dag...

Julen kommer alltid

Ovanligt redan från start. Det var uppvaknande hos mor - något som aldrig i hela mitt liv har hänt.
Sedan fick vi reda på att vår älskade Basse, som var hos sin far, var sjuk och febrig.

När jag fick se kraken så var han vit i ansiktet och orkade inte ens öppna sina paket. Knappt ögonen.

Färden till Hisingen och mammas kusin fick ställas in. Det blev pappa Johans lägenhet med lite film och massa lego-bygg istället. Ingen julmat, ingen glögg och inget stök. Bara lugn och ro med huvudet i knäet på min son - precis som jag vill ha.

Basse fick en jul många skilsmässobarn inte får. En julafton tillsammans med sin mamma och pappa hela dagen - all fokus på honom.
Det kan ha varit hans bästa jul kanske. Det hade varit min i alla fall.

Jag fick vara med honom tills han somnade. Han fick somna med sin mamma i sitt andra hem.
Hans två liv var liksom enade för en dag. En julaftons-dag.

Mobilt

Lyssnar på en voff-låt.

Killen har kilt och pratar främmande.

jag vann.

Det känns som att jag har vunnit, något mega-stort.

Man kan säga att jag har det, vunnit.

Projektledaren trodde jag skojade när jag berättade för honom vart jag skall få äran att praktisera. Folk slåss om platser, folk drömmer för alltid om platser och tvingas till slut att ge upp.

Jag skall praktisera på Sveriges Radio. Jag var den som fick det.

Vad har jag gjort för att förtjäna det?

Det här borde firas, mer än födelsedagar, jul och sådant.

Det är ett mirakel och jag undrar var det här skall sluta. Vem blir jag tillslut?

Jag är sugen på livet. Det ni!

Försovning

Idag försov jag mig.

Naturligtvis inte på vanligt vis som alla andra utan till lektionen efter lunch. Däckade i soffan precis utanför klassrummet. När klassen marscherade förbi in i klassen kunde de kika på mig. Jag låg där. Stilla.
Sedan startade undervisning och jag sov. Vinglade in och gnuggade ögon en halvtimme senare.

Fan va de måste tycka jag är skum. Inte helt jävla normal alls.

Svunnen helg.

Jag har fått in mer göromål på en helg än vad de flesta lyckas åstadkomma. Överhuvudtaget alltså.

Jobb, plugg, barn i alla dess former samt riv, slit, bygg och skit. Kalas i plural och julfester samt äkta 112-brandsläckning och flykt till Hallands-ort. Drivreducering för att befria bil har jag offrat blod för och köp av klappar och paket har jag klarat. Spendering av tusenlappar i deci-format har jag tvingats till när bobehag i många kubik skulle inhandlas. Jag drack även nubbe som gjorde att jag kastade mig i en jacuzzi klädd i bara underkläder mitt i fullgången snöstorm. Jag med sju små män.

Jag är slut, mer kommer det inte ut. Förutom ångest för allt det jag inte hunnit med.

Slut kan man säg (Hallänska)

Frida min Frida.

I dag var det fyra år sedan en liten flicka kom till oss med sina små kråk-smala ben och sin mynne-mynne.

Mamma Jennie som är min närmsta och mest inspirerande vän gav mig uppdraget och äran att bli gudmor. Tack!

Massa grattis till fina och finurliga lilla Frida.
Jag har funnits i ditt liv i fyra år, kommer finns där vare sig du vill eller inte. Ser fram emot framtiden med dig.

Hoppas din dag varit underbar!

Frida, jag ser dig!

Mobilt

Basse har fått allergi. Beigehet ger utslag. Min inredning från 2006 tåls visst inte.

Julstros med rismos.

Jag har julstrosat.

Kollat på saker som är gjorda för att köpas. Många utan att ens fylla ett behov. Bara finsaker - sådant får säljas i vanliga affärer. Sådant som inte gör nytta alls. Utan bara syns.
Så tänkte jag idag när jag gick bland alla prylar.

Men jag fick kyssa tomte och även sättas i karantän. Jag fick någon sjukdom.

Inse!

Blää! Nu kom det. Det brast. Jag pallar inte vinter mer.
Halighet, kallighet och mörklighet. Finns det något positivt med vintern?

Nu vill jag inte mer, jag vill gå utanför dörren utan att ta på mig. Jag hatar kläder. Jag vill kunna gå på slät och säker mark och inte känna smärta på grund av kylan.

Man tycker överlag att man skall vara glad för att man bor i ett så "bra" land som Sverige, men tänk vad vintern förstör braigheten. Folk tar livet av sig på grund av vintern. Det finns folk som blir så deprimerade att de skiljer sig rätt av, det finns de som inte kan arbeta eller ens vill ha samlag. Typ.
Man vill inte så mycket på vintern. Inte minst, se hur fruktansvärt fula alla är på vintern. Risiga.

Jag vill mest slå någon.

Det blir i alla fall Sicilien om inte ens tre veckor. Då skall jag gå i
ljus utan jacka och minska på ris.

Här var det sista svängen på sommaren. Jag var lite brun, benen var bara och inte ett endaste frys fanns. Mitt hår ser till och med tjockt ut. Som riktigt hår. Den platsen jag står på där är säkert isig som fan nu.

Mobilt

Välkomnad hem till en go och blir sträckt ett underbart gott glas rött direkt.

Precis vad jag behövde efter en tuff och hal dag.

Mjau!

Mobilt

Jag och Basselino har spelat plockepinn idag.

Morfan

Min mamma har så många barn att de inte få plats på en hand. 6.

Nästan alla har flyttat hemifrån och jag tycker att hon skall njuta av friheten. Men ständigt är det de där pengarna som sätter stoppför drömmarna; Bahamas, tigerbon och rymdar är dyra att besöka.

Jag som entreprenör har en bra idé. Jag tycker hon skall auktionera ut barnen, typ på någon slags Tradera.
När jag väl har börja tänka i de här banorna så undrar man ju över en del praktiska saker.

* Frakt, det måste ju vara asmycket pålägg på så stora paket. Kan bli dyrt. Man får nog DHL:a.
* Kategori, vilken kategori skall man lägga oss under?
*Användningsområden? Är det sex och så, så är vi nog rätt så eftertraktade och kan dra in en del. Skall vi skotta grus eller annat alldagligt så kanske det inte blir så mycket. Att återanvända oss blir nog mest lönsamt. Skall vi bli foder så kan vi ju bara brukas vi ett enstaka tillfälle, om vi inte senare säljs till bönder för att gödsla åkrar. Då blir det två gånger.
*Man får ju bara sälja ett visst antal bilar och hästar och sådant per år, gäller det samma för barn tro? Annars måste hon ju skaffa F-skattesedel och dela med sig av vinsten till staten. Vill de ta barnpengar?
*Skall hon blotta våra brister och sådant, typ "Charlotte har ett ärr på ankeln, inte så farligt. Man tänker inte på det så mycket" eller "han går som en klocka, endast tjejkörd".
*Den allra viktigaste frågan, VEM lägger hon högst utgångsbud på? Det blir nog inte mig, jag behöver både nya bromsklossar och ljuddämpare.

Hoppas att hon istället vinner på lotto.

El peko

Har ni sett, allt slags reklamer har anammat det här med pekfuktionen i sina reklamklipp. De skall minsann peka och dra. Ting skall skena fram och tillbaka på skärmen. Vips liksom.

Bra idé. OM, det var unikt.

Jag hade tänkt att ta till mig det där jag med.
Det kommer underlätta i bilköer, vanliga köer och ovanliga köer. Men även i sådant som inte är köer.
Men det är mest så jag tänkt.

Hjälp.nu

Jo, det är ju snart jul men även min födelsedag. Det finns några av er som vill skänka en gåva - det vet jag.

Jag har en enda önskan. Hjälp mig!
Jag behöver komma ifrån mitt lilla radhus. De sista detaljerna inför utläggning på Hemnet måste fixas. Hemmablindheten har slagit till och jag vet inte var jag skall börja i röran.

Ni som tycker att jag en gång varit där för er, och vill finnas för mig har nu chansen.

Come on!

Samla truppen och marschera in!

Ps. Det är inte ett skämt nu alltså.

En gång var jag värsta byggaren

Dagens kram

Till en god och fin vän som jag träffade i helgen. Vi har inte sets på länge så det blev mycket snacka. Italienska såklart eftersom han inte talar något annat.

Mobilt

Jag älskar asmycket sådana här klumpar av spagetti. Det är bara hos lillasyster man får dem.

Se vilken bjässe jag lyckats meta upp.

Dagens kram

Till Rebecka som är världens bästa uppiggare. Hon är det gladaste, goaste, lättaste tjejen i mitt liv.

Nu är det Parkan som gäller.

Jag bloggar med 2 glas vin i kroppen.

Jag står.

Jag skall stå för en sak som många kan komma att reta mig för.

Jag gillar jättemycket Rihanna.

Mest att sjunga hennes låtar i bilen jättehögt.

Rihanna är min idol nu.
Hon är min länk till ungdomen då jag lyssnade på Aqua, BSB och Britney Spears.
Sådan lätt musik som man alltid dansar till, showdance, och inte heller analyserar.

Hon gör mig dansig och sjungig. Jag älskar ju sådant.

Dagens kram

Japp, den går till mig.

Hur många underbara och goa vänner man än har så måste man alltid vara bästis med sig själv och veta att ens jag är den enda man till hundra procent kan lita på. Svik dig inte, ta hand om dig, prioritera dig ofta.

Man måste älska sig asmycket för att må bra. En ständig kamp det.

Sedan kan jag väl erkänna att jag inte träffat så många idag. Mest suttit i soffan och pluggat samt servat son som inte kunnat gå.

Lilla Lottan

Igår var jag och Basse på sjukhuset hela dagen. Det var en jobbig dag. Mycket jobbig.
Även fast det var ett ganska så vanligt ingrepp så var det var tärande att se Sebasitian i det skicket.

Livrädd med full ångest. Han blev besudlad på sin kropp och integritet - för barn får inte bestämma. Men det är inte mindre jobbigt för dem än vad det hade varit för oss att bli attackerade bara för det.

Basse hade sin mamma där. Så som det skall vara. Är så glad att han kan känna att jag är självklar för honom.

Jag insåg dock bristen i att bara vara två i en familj. Smärtsam fakta. Vi är bara två.

Vem stöttar mig när Basse råkar illa ut? Vem stöttar Basse när jag råkar illa ut?

Det fattas en. En till självklar. Igår behövde jag en självklar. Det hade jag inte.

Jag vill nog hitta den rätte snart.

Mobilt

Nytt.

Jag lider av obotlig och omättad kramsjuka. Varje dag bjuder jag på dagens kram.

Jag fuskar och ger er en förra veckans kram.

Efter klag och skäll på en van bjöd han på sin unga famn

Mobilt

Jag skall vara operationsduglig nu säger dem. Inget host.

Sjukhus är dumma. Mamma säger att det inte är farligt alls, men jag är så rädd så svetten rinner. Det snurrar i huvudet på mig.
Jag vill hem. Jag tänker aldrig operera mig!

I sängen bakom fördragna gardiner ligger jag i mammas famn och gnyr. Vad händer? Vad gör de? Vad skall hända med mig?

Vad är ens operation? Jag vet inte.

Mobilt

Ansiktigenkänning

Min Mac tror att mina systrar är jag.

Gullig dator. Jag gillar mina systrar, finner de fina.

Mobilt

Lördagsskap.

Comics som vinetikett?

Jag gillar i alla fall idén.

En dag så jag känner att jag lever.

Livet har varit lite för snällt mot mig det senaste.

Är glad för livets uppvaknande idag. Lite ilska, sorg, besvikelse, aggressioner, irritation och liknande.

Blev liksom först väldigt ledsen. Men jag är glad att jag kan känna sådana känslor, de är ovanliga för tillfället. Antagligen för att jag umgås med underbara människor dagarna i ända. Jag älskar.

Men det finns de i min närhet som envisas om min närvaro.
De liksom måste bara vara där, för att vi finns på samma träd.
De som kan såra mig illa och faktiskt gör det. Vill försöka sluta låta dem få mig att gråta. Jag tycker ju inte dem förtjänar mina tårar.

Men jag är glad att jag är tillfreds med mina motgångar och vad de ger; läran om livet!

Jag idag som var en dag.

Mobilt

Nu vet ni.

Mobilt

Jag befinner mig i en ljudstudio på gummi. Ingen kontakt med omvärlden alls.

Men ljudet blir GRYYYMT!

Vad vill man ha?

Tänk att vi måste acceptera att det gör ont för att det är så kallt ute, och ändå vara glada för att vi har mat på bordet.

Det skall vi vara glada för liksom.

Rubinen

Rooster

Maighty

Jag var på Coop en gång förra lördagen. Sedan dess har jag inte sett mitt bankomatkort. Något hände där.

Jag lär barn och andra som vill lära sig saker av mig att apotek har medicin, att bagare har bröd och att banker har pengar. Men man skall tydligen inte lyssna på mig då för jag har asfel.

BANKER HAR INTE PENGAR, inte ens på kontor som inte ligger nära mig.

Vad gör man på banker?

Man går till en bank för att man kan inte plocka ut pengar via datorn. Man vill ha ut sina pengar på bankkontor. Det går inte.

Vad gör man på banker?

Skall man gå dit för att prata med någon, vem som helst för att man inte har någon annan?
Finns bankerna för att viktiga skall kunna säga att "jag jobbar på bank"?
Går man till bank om man behöver lite besvikelse i vardagen?
Med gråt i halsen kan jag inte förstå. Man får inte pengar på banker.

VAD GÖR MAN PÅ BANKER?

Mobilt

Jag har ett sortiment hemma.

Fostran från foster.

Jag har kämpat i snart fem år helt i onödan.

Min son har uppfostrats av mig och mitt bauta-järngrepp. Jag har varit astuff fast ibland snäll.
Nu har han glömt allt jag lärt honom, allt han lärt sig själv också. Allt som kommit med utvecklingen under hans levnadsår.

Saker han glömt:

* Gå. Han lärde sig gå i tidig tidsera. Nu flaxar han mest. Som en kalv. Tänk er en kalv som flaxar. Så.

* Le. Han är mest sur. Fast när han ibland ler så är det mest hån eller glädje som visar sig i ett högljutt asgarv. Oftast orsakat utav att någon skadat sig, eller typ dött.

* Hörsel. Jag pratar med honom men det når inte riktigt fram. Som att han tror att jag snackar med någon annan. Han är lika oberörd som en fisk. Alltså en fisk i disk.

* Prat. Han var inte jättetidig med talet men det kom så småningom. Nu är det mer något rymdligt. WAOWAOWWAW! Lika stimulerande som väckarklockan på morgonen.

*Aptit. Han föddes med ett stort sugbehov som gav mig men för livet. Han åt som ettåring feferoni och drack olivspad. Ingen kräsen typ alltså. Det gick över. Nu äter han bara bullar och dylikt. Annars inget.

Nu orkar jag inte skriva mer. Men jag tycker det är helt onödigt att jag har försökt uppfostra honom. Jag hade lika gärna låtit ingen göra det. Kan inte se var skillnaden hade varit på det just nu.

Han är inte som han brukar den där.

Jag kallar honom tjötbulle, inte älskling. Men tänk att jag älskar honom mest i hela världen ändå. Han har nog kastat en spådom på mig.

Undrar på riktigt vad jag har gjort?

Mobilt

Någon jävla grej skall det bli.

Hoppas att håret räddar. Man kan måla hår.

Ljud om mig

Oftast bär jag aldrig BH

När jag rör mig snabbt och låter armarna gå upp och ner sker något. Tex när jag suddar skisser, byter däck och matar tvättbjörn så ger min armhåla i samband med min tutte ifrån sig ett pruttljud. Ett helt autentiskt pruttljud.

Alltså när tuttvävnad når armhåla under rörelse blidas typ ett vakum och lämnar ett ljud, som nödvändigtvis måste låta som en fis.

De luktar inte så ofta, ibland bara kalaspuff eller kattpiss.

Men de är helt ofarliga annars.

Mobilt

Jag kan slå in

Mina bröder från en annan mamma fyller år. Paket skall de ha. Fina paket.

Presenter.

Mobilt

Smooth sko på en criminal Jennie.

Mobilt

Jennie har rembrandt. Inte kallbrand som man brukar få.

Aldrig tänker hon vara gemene man.

Den här skon var inte alls spekulant på foten. Det var skoj från Jennies sida att prova den. Hon sa att det är en ful jävla Skopunktensko.

Bankvärld

Idag har jag varit på bank. Möte på bank.

Jag kände mig aslöjlig, som att jag lekte vuxen.
Satt med en 35årig kvinna och var civiliserad och käck. Hon kunde slå asfort på det numeriska tangentbordet, det gav mig ångest och förde tankarna till forna tider då jag höll på med snabbslag.

Vi snackade amortering, reporäntor och riksbank. Spekulerade. Jag kan sådant. Jag vill nog inte riktigt kunna sådant.
I alla fall så får jag låna så jag kan köpa min lya. Jag vill hitta mitt perfekta ställe där jag kan bli gammal och skaffa katt när Basse flyttat hemifrån. Eller en papegoja, mest papegoja tror jag. Den kan jag lämna till min älskare som är tjugo år yngre till granne när jag är ute och äventyrar.
Jag skall åldras med den lägenheten. Äta Polly med mina barnbarn i kökssoffan.

Men jag skall sälja min först, så jag vet vad jag har. Jag skall inte hemneta mer. Det skapar sorg.
Det kanske blir att jag blir hemlös ett tag efter sälj. Jag ser det mest som ett äventyr. Basse kan skryta om att han varit hemlös - igen. Hemlös två gånger har han varit då. Tufft.

Tänk att jag alltid får vad jag vill - i slutändan.

Fast aldrig långt hår, men det har gett upp(inbillar jag mig) och skall klippa mig snaggat.

Rens

Jag har rensat och slängt halva garderoben och hela garderoben.

Garderoben ligger ute på tomten nu. Tomten tycker det är lite tungt så han pustar och stönar lite.

Tur att halva garderoben fortfarande är inne.

Jag skall nog rensa tomten på torsdag också. Tomten är full av ris och skit. Eller först var han full av ris, sedan blev det skit. Ja, ni vet hur det funkar.

Det måste bli lite ordning och reda på torpet här.

Mobilt

Ajoj, min fyraåring kan ALLA Melissa Horn låtar. På riktigt.

Han har läst sina läxor han.

Kommenterat

Kommentar från förra inlägget:


Härligt att bli överraskad med blomsterbud, det kan verkligen förgylla en vecka.

Nästa gång du själv vill färglägga någons vardag kan du använda kod "JOY" för lite rabatt.

Vi önskar dig en blomstrande vecka!

/EuroFlorist






Det här var ju bannumej en skum kommentar. Helt reklamig. Fast jag har ju inte skickat blomsterbud till mig. Så någon rabatt vill jag inte har. Säg det till skickaren. JOY är koden, idérikt. EAR eller ASS hade inte varit lika lockande, det vet jag. Smartjävlar. Undrar om slogans med blommor och rabatter är vanliga inom floristkretsarna. Blomrabatter. Önskar mig en blomstrande vecka? Ää, det är ju för fan november!

Lämnad

Nu har mina vänner lämnat mitt hem. Jag älskar. God mat, gott tilltugg och kramar. Jag har också fått blomsterbud i helgen. Jag finns.

Vet inte riktigt var jag befinner mig i livet, men just nu känns allt bra. Till och med det dåliga känns bra - för att jag inbillar mig att det kommer ge mig bra erfarenheter längre fram.

Charlie har blivit tönt. Djup, tillfreds, men ändå hungrigare än någonsin.

Filmen "Vicky, Christina, Barcelona" har en en gång rullat här hemma.
Den förklarar så jag ser livet så mycket. Jag är Christina - vill vara i alla fall. Se den! Älska den!

Men det här med soveriet får jag allt bli bättre på. Kan inte sitta uppe och forska i studier och liv hela nätterna.

Ta det lugnt!

Fight

Jag har kollat på film. Det skall ju handla om saker och ofta är det lite dramatik och intriger.

Som vanligt var det någon brutta som fick ett raseriutbrott och skulle klösas.

Min undran är då, vad krävs för att JAG skall tappa besinningen?
När står jag och skriker sådär och måste fösas undan av andra? När visar jag tandköttet ilskt? Jag kan inte sätta mig in i den situationen alls. Jag är fan helt jävla lugnt typ alltid. Ibland blir jag irriterad.

Jag blev irriterad en gång förra månaden, det var jättekul. Det skulle bytas lampor på bilen och jag skulle klara mig själv - som vanligt. Det gick inte riktigt som jag ville. Samtidigt som irritationen gjorde sig påmind så började jag flina lite. Jag tycket det var KUL att jag var på gång att bli irriterad. Tyckte det var komiskt. Ibland låtsas jag att jag är irriterad också, för det vardagliga dramats skull. Men det känns aldrig i kroppen.

Vad krävs för att jag skall fajtas och vifta? Tappa besinningen helt enkelt.

Många gör det lätt, speciellt efter några järn. Knast.

Mitt fjös.

Mitt fjös är lite känt. Nästan lika känt som Tore Skogman.

Det är håret som är grejen. Lite guldet med, men inte så mycket.

Undrar vafan jag skall göra med håret egentligen.

Frustationen kring håret har lagt sig. Det har mest blivit humor nuförtiden. Jag kan tänka mig att göra vad som helst. Raka och sådant. Men min vän tycker inte jag är så tuff så jag kan det.

Nu såg jag att Jennie också har bloggat om Tore och mig. Skumt. En trodde vi var syskon idag och en annan dag.

Men vi är bara blivande sambos.

Tycker ni skall kika in på Jennilles blogg idag. Ho har löpt amok ho.

HÄR

Mobilt

Jag blev raggad på utav den här mannen på spårvagnen igår.
Han hade en rejäl bula minsann. Vadderad.
Blöjkanten som stack upp där bak avslöjade det hela. Och de fyra kassarna med blöjpaket också.

Han raggade på mig, gulligt!

Mobilt

Jag ser två instängda män.

Undrar om de har varit olydiga.

Mobilt

Är lycklig att jag har den äran att tillbringa mina eftermiddagar med dessa fina liv.

Jordan, Stella och Sebastian.

Här är de vänner och utger inget gnäll.

Löv

Jag älskar min skola, min utbildning och det jag håller på att bli.

Idag har vi sprungit runt i det fina höstvädret och intervjuat folk för en undersökning.

Aldrig mer skall jag sitta på ett kontor och vända papper, aldrig!

Påminna

Jag kollar aldrig på TV. Aldrig. Inte ens Desperate Housewifes.

Nu sitter jag på en fotpall hos min arma mor som ser på Grannfejden.

Nu vet jag igen varför jag inte ser på TV. Sörja.

Men man blir påmind om hur trångsynta och instängda folk kan vara. Vet inte om det kan vara en fördel för TVns del.

Tillbaka till studierna, de ger mig. Jag utnyttjar studier jag.

Mobilt

Här sitter ett barn. Ett barn som samlat på sig år och liksom mig måste kalla sig vuxen.

Det är söndagseftermiddag med en ruggigt livlig lördag bakom oss.
På golvet ligger en halvmeter litteratur om onkologi, läkemedelsvetenskap och något på engelska som jag inte kan tyda.

Vi är här nu vännen. I framtiden. Här som vi då i vår fantasi gjorde fantastiska ting.
Vi gör det nu Camilla.
Du, rent bokstavligt som läkarstuderande - dina drömmars dröm.
Jag som mamma och ständigt kämpande för kvarhållning utav lek och förnyelse. Men ändå på väg mot drömmen. Drömmen som kreatör som kändes helt omöjlig och endast genomförbar i just vår fantasi.

Vi lever här. Vi klarade det!

Mobilt

Mormorn farfarn.

Mobilt

Restaurang Mozzarella.

Mobilt

Restaurang Lagerbladet.

Guldgrävarhägern.

En häger har ätit upp ALLA - typ 30 stycken - guldfiskar som min far i sin damm i sin trädgård.

Han är assur på den hägern. Jag asgarvar. Ber om ursäkt för det.

Rörd

Jag har blivit blyg idag. Det är inte riktigt min grej.

Jag sprang runt på Allum och letade offer för mitt radioprogram.

När jag springer förbi telefonförsäljarna vid Tre fastnar blicken på en lång mörk skönhet. En riktig godbit. Jag ser aldrig godbitar annars. De väcker inget intresse hos mig. Så.

Jag smyger sakta förbi och låtsas överraskad när han haffar mig och undrar vilket telefonabonnemang jag har. Jag stannar kanske fyra sekunder och svarar med vänlig blick på hans frågor innan jag utbrister: Fy fan va söt du är, dig kan jag inte prata med! Du gör mig generad.
Sedan tar jag ett raskt kliv framåt men han hejdar mig och tanken att han skulle fråga om mig nummer kommer.
Men ej, han fortsätter med telefonsnack med ett underbart leende. jag försöker koncentrera mig men det går ej så jag får ursäkta mig igen och säger att han bara gör mig blyg och generad.

Jag går snabbt därifrån. Helt blygt.

Han ville inte ha mitt telefonnummer, han ville bara har provision.

Mobilt

Vi åker lokaltrafikt.

Kurs mot Universeum.

Lördagsgodis

Kom på något.

Kan det vara så att det är lördagsgodisets fel för allt mischmasch nu på morgonen.

Han fick köpa ur mycket han ville igår så det blev en del. Hel del.

Får jag skylla mig själv?

Mobil

Olovligt morgonbeteende.

I en timme har munnen gått värre än de värsta på Ricky Lake Show.

Helt frenetiskt. Även rörelser och fläng, slag under bälte och över har utdelats.

Schoookaplej tusen gånger om.

En timme i sängen när jag vill sova asamycket.

Synd.

Mobilt

Sysslar med spanskligheter. Niko leder. Bror dricker öl. Basse sover. Jag bloggar.
Samtidigt spelar vi superpoli med Gran Vias.

Sysslar med små

Tänk att de precis har nått över en meter.

Jag kontrollerar tre meter barn. Själv är jag 1.75 och har knappt koll över det.

Tror de har kul. Nu skall vi hjula. Efter storstädet alltså.

Verkar inte ge sig!

Hon den där ettriga Charlie, nästan giftig. Hon ger sig inte.

Precis, igår slängde jag i massa blek och resultatet blev fräsigt. Såhär skall jag nog gå. Klippa mig gör jag kvart i fyra. Det skall också bli något fräsigt det.

Jag skall köpa saker idag. Men mest syssla med grafisk kommunikation. Kanske lite skriv.

Mobilt

Ej blond igen. Mer vit fast här ser det gult ut. Jag passar nog rakad, har en fin skalp.

Jag kan ge mig komplimanger.

Nytt liv!

Som sagt gillar jag livet just nu. Känner dock en stor önskan att bo i Göteborg. I dag är första gången jag vågar kläcka det helt öppet. Mycket modigt!

Innan har jag skämts för det faktumet. Basse har ju sitt dagis här, han har sina släktingar och sådant.

Men jag kan inte hjälpa det. Jag vill bo i Göteborg. Det finns ingen själ för oss här. Det känns tomt, utslitet och tillbakasträvande.

Jag önskar liv, rörelse, utveckling, nya kontakter och närhet till alla möjligheter. För här är möjligheterna redan förbrukade.

Kungsbacka är en cirkel som man vandrar runt i. Det finns inga avstickande stigar eller villospår.

Jag gillar inte heller mentaliteten som har börjat frodas här. "Jag är bättre än du"-föreställningen. Ytan är viktig. Dyra kläder väger tyngre än kunskap. Det finns inte plats för alternativa tänk och levnadssätt.

Att sticka ut eller vara annorlunda skapar oro.

Jag vill inte att Sebastian skall växa upp så.

Han skall få alla möjligheter att bli som HAN vill.

Ser absolut inga nackdelar med att flytta till stora staden. Enda önskan är att Basses far är med i valsen. Hade varit skönt.

Vågar jag ens fråga honom?

Häng på en stam vid Haga på eftermiddagen idag.

Tom häng på en stam var kul. Sällskapet som agerar fotograf var kanske en anledning till kulet. Sådant umgänge skulle det finnas mer av om jag inte var bosatt ute i ödemarken.
En flytt hade bundit ihop mina två liv till ett. Jag har ju ett barnlöst liv och ett barnrikt liv.
En djupare förklaring för det behövs nog men det få ske en annan kväll.

Fara

Nu har en helg och lite mer passerat.

Jag har nöjt sysslat med saker som har skapat nöje.

En dag var jag ute och flög. Jag fick styra själv, gira med fotpedaler och dra i "ratten". Vi lämnade Varberg och svävade upp till Göteborg, hade friheten att flyga lågt och nästan kika in i polares fönster. Svängde också förbi mig och kollade så att jag inte glömt att stänga av strykjärnet - inga flammor syntes.

En sådan här going var det, ingen boeing direkt.

Komplett

En utav många grymma utsikter från skyn

Jag har lindat håret i koppar också. Det blev fint men skall nog jobba mer för att fixa en fin nyans, lite ljusare med lite mer koppar i. Tror jag i alla fall. Lite för lamt kan tyckas. Tyck ni med!

Jag fick pippi på färg, lite glad för det.

Det har varit farliga färder på vägen ibland. När mörkret har fallit så jag fick byta lampor. I min legobil var det en utmaning och jag fick en rejäl ström utav irritation eller möjligtvis ren ilska. Det händer inte så ofta, tyvärr. Det är intressant - om man är medveten - att analysera det där.

Niko var snäll och hjälpte mig, jag hjälpte ju honom att flyga liksom. Inte för att vi var till så mycket hjälp för respektive ändamål.

På söndagskvällen blev jag mördad i Halmstad. Det var visst någon som ville driva med min nya storebror. Kan tyckas lite lågt men det var en grabbgrej. Har inte fattat dem riktigt än.

Global

Jag är väldigt lycklig om dagarna skall jag meddela. Jag håller på med sådant som gör mig till en lyckligare och mer vis person. Tänkte också starta upp mitt egna företag inom kort. Ett härligt projekt.

Idag blir det Basse. Slår rekord med karatesspärrar och ljudeffekter nuförtiden. Intressant period på många vis. Tålamodsprövande, utvecklande och ibland helt enkelt irriterande.
Mysigheter har han som tur inte dragit in på så det lär det bli till kvällen.

Mobilt

Är det lite sommar om man har ett färskt myggbett? Visst är det lite det?

Mobilt

Sitter ute i skogen i en liten stuga och dricker te. Underbart!

Sitter och funderar på vad jag måste prestera för att få en tjusig staty.

Något som ändrar världen, typ?
Helst ska man ju vara man. Oddsen går emot mig.
Eller så får man köra en Astrid Lindgren. Hon fick en fin.
Lättare att bli man.

Jag kanske skall bli skulptör, då kan jag göra en själv. Fast den slängs nog när jag dör. Ingen hederlig placering på ett universitet eller på ett torg får jag.

Fast varför vill man ha en staty?

Mobilt

Förhandsvisning. Färdig produkt levereras i morgon. Förmodligen.

Har massa idéer jag vill göra i illustrator. Måste hitta mer tid. Skall leta när jag får tid.

Mobilt

Övar verbalitet. Flexibilitet med tungburr.

Mobilt

Jag hade hästkrage och var brunett när jag var 16 år.

Mobilt

Håller på med brunch på ett gött ställe med ett gött brud. Gött e d!

Mobilt

Helvete, här var det upprört.

Mobilt

Man kan tro att det är något slags error.
Eller mest hoppats man det, men nu har lille bilen faktiskt gått såhär långt.

Dags att köpa ny, eller något.