Vem är DU?

Nu har jag fått undringsmani igen. Just nu undrar jag så mycket så det kittlar i huvudet.

Undringarna är: jag har upp mot 100 läsare om dagen, vilka är ni? Läser ni för att ni gillar eller ogillar? Tänk om de flesta läser för att de stör sig, haha! Hade varit kul! Tänk om typ Göran Persson läser eller Måns Zelmerlöw, de oddsen är i och för sig kanske små men ändå. Ni kan ju vara vilka som helst. Dagisfröknar, ex-boyfriends, arbetskamrater, snuskgubbar, folk med långt hår.

Hade varit kul om ni bara lämnade en notis, kanske en länk till er blogg så jag vet vem ni är. Nu vill jag har minst 50 kommentarer på detta inlägg. Annars vet jag att ni hatar och ogillar mig.

Så!

Ööööh?

Jag gör något som jag inte fattar. Som jag inte kan. Som är en omöjlighet. Sitter och kliar mig i huvudet och gråter lite.

Frustration! Prestation!

Slår mig själv och mobbar mig.

Hatar mig för att jag gör det och inte hejar på mig istället har lite tro om att ja skall fixa´t. Dumma mig!

fattar nada!

Ring mej ej!

Jag har världens sämsta förhållande till min telefon. Ibland känner jag för att göra slut men vågar inte eftersom att jag ibland behöver utnyttja den själv. Dock endast i nödlägen.

Är det oschyst av mig? Att jag får utnyttja den men den inte mig? Jag kanske helt enkelt inte är så snäll. För jag hatar min telefon och tänker inte visa någon hänsyn. Ofta skiter jag i den när den ringer, eller ligger där och piper. Jag orkar liksom inte med den. Jag pustar och suckar och stör mig på den väldigt ofta.

Skall jag göra slut då? Ta en telefonautomat eller betala en en pensionär när jag behöver ringa? Använda en telefonbok med blad i papp.

Just nu ligger jag efter med att svara på tusen sms och mail. När skall jag göra det?

Jag funderar på allvar att kasta den kan jag lova!

Arrrr, nu surrade den till igen!!!

Ojdå!

Sådana där lappar man får på krogen i garderoben, en sådan letade jag efter vid disken till bollhavet på IKEA. Jag skulle hämta ut Basse. Började få lite panik när jag inte hittade någon.

Har kollat på kök.

Nu skall jag sova, jetleggad efter omställningen till sommartid.

Syskon!

Nästan varje dag frågar Sebastian mig när jag skall få en bebis till. Han säger att han vill ha någon att leka med, att han är ensam. Jag ser i hans ögon när han frågar att det är på riktigt, att han verkligen saknar ett syskon.

Endast fyra år gammal känner han såhär och jag får världens sämsta samvete, jag vill att han skall ha syskon. Helst för ett tag sedan.

Nu är verkligen ingen bra tid att skaffa barn på, brist på sambo och avslutad utbildning. Han kommer få syskon först när han är 10 år typ.

Vad skall jag göra för att ge honom någon att leka med(jag duger visst inte) och för att dämpa mitt dåliga samvete?

Åå dumma mig, stackars Basse som har en så dum mamma!

Skall jag skaffa en katt?

Basse är ofrivillig singel. Utan hopp!

Undrar bara hur det kan komma sig?

När man är ute på krogen så är en massa olika lustiga beteenden helt ok och få saker får folk att höja på ögonbrynen.

Att lägga en spya på en buss är inget konstigt, att någon slår en glasflaska i huvudet på en annan ser man ofta, att folk tafsar och antastar andra är en normalitet på krogen. Glo, dansa på bord, pissa på gatan, one-night-stands, däcka på en bänk, vara otrevlig och en massa mer är saker som är inget ovanligt under en utekväll och väcker inge större diskussioner.

Men något som väcker stor debatt och som jag alltid får förklara mig för är mitt alkoholintag. Det är konstigt, onormalt, något som leder till långa samtal.

För mig är det absolut inget konstigt att gå ut på krogen med mina vänner, dansa lite och släppa loss utan alkohol.

Jag är crazy ändå! Folk tror sällan att jag är nykter men faktum är att jag inte behöver bedöva delar utav hjärnan för att släppa loss.

Jag undrar till och med ofta hur det här "fan vad vi skall supa i kväll" eller "jag hade så jävla kul igår, va så jävla full" kommer ifrån? När blev det så att man inte kunde ha kul utan att tappa kontrollen? Dricka för att bli full.

Ibland kan jag till och med bli rädd och undrar om jag har missat själva grejen, kommer på det när jag är 40 år och blir alkoholist. Haha, det hade varit kul!

Här dricker jag ren Tequila ur vinglas fort så jag kan komma igång och dansa.

Morrn!

Fredagen var kul, jag var ung på nytt och var vaken till 5 på morgonen. Drack kaffe och alkoholfria drinkar i baren, beviset på min ålderdom.

Klockan 6 var jag vaken igen och styrde jag min lille Peugeot hem mot Kungsbacka. Barnen väntade.

Mys med alla barn hela dagen.

Var glad att jag fick sova till 9 idag, men kom senare på att det bara var till 8. Iphonen ställer ju om sig själv.

Killarna har i alla fall sovit hela natten. Jag med och drömt och skepp och hoj.

Inte många timmars sömn i helgen men det är ju bara slöseri med tid, visst?

Här e d hair

Det växer...

Nyslingat och till och med nytoppat. Visst börjar det få lite längd?

Fredag med det stora effet!

För 23år sedan idag, när jag var exakt 3 månader PÅ MINUTEN, föddes min livskamrat. Från dagen har vi haft en systerlig relation. Det sjukaste är att vi har samma fyra sista siffror!

Jag är född 26 dec 1986 kl 0910

Hon är född 26 mars 1987 kl 0910, GRATTIS MIN FINA TJEJ!

Tänk att jag har haft en vän i 23år idag. Sjukt!

Fick för första gången äta födelsedagsfrukost med henne, hon fick en sjal utav mig som hon hoppade utav glädje över.

Sedan lille Basse föddes har jag inte kunnat fira hennes födelsedag eftersom det har infallit på mina helger. Detta år sade hon att hon inte skulle förlåta mig om jag inte kom. Så för första gången skall jag lämna bort Basse en natt för att jag skall på kalas. Han skall sova över hos sin bästis. Han ser så mycket fram emot detta.

I morgon klockan 8.00 blir jag trebarns mamma fram till 16.00 då jag blir enbarnsmamma igen för att bli tvåbarnsmamma en halvtimme senare och det över hela natten. Skall få ha mina Kevin, Mino och Hampus imorgon. Och min Basse då såklart.

I kväll blir det kalas!

Köss mej!

Det finns en tjej på denna jord som jag är kär i, typ.

Vet inte riktigt om hon är en dröm eller verklighet! När jag är lite nedstämd plockar jag fram lite tokiga minnen med henne och man blir glad igen. Det slår aldrig fel!

Nu saknar jag henne väldigt mycket! Gråtmycket. Denna latina- flamencodansande- sibajobbande och tokgalna tjej!

Hoppas jag får njuta av hennes närvaro snart!

Spark i baken!

"Jag vill så mycket som jag helst inte skulle vilja att jag ville"

Ett citat från Hjalmar Söderberg som jag känner mycket för just nu.

Jag vill en sak väldigt mycket men eftersom det känns så otroligt omöjligt så hade det varit bättre om jag inte hade velat det alls.

Jag har alltid sagt att får alltid det jag vill, eller jag ser till att få det jag vill, jag kämpar! En dag fick jag frågan om det verkligen är så eller om jag bara ger mig in på sådant som jag vet att jag klarar. Svår fråga.

Detta som väntar kan vara svaret på den frågan. Jag vet är det är nästintill omöjligt det jag ger mig in på, kommer jag klara det ändå?

Gör jag det så kommer jag glatt kunna säga igen: Jag fixar allt!

Men en sak som är säkert gör jag det inte nu så gör jag det en annan gång, jag ger mig inte så lätt!

May the force be with me..

Odjur!

Idag har jag analyserat skillnaden mellan djur och människor. Eller mer vad som gör att man är mer människa än djur.

Enligt mig är man människa när man har förmågan att kontrollera sina driftpräglade beteenden. Instinkterna att föröka sig hejvilt(parning), strida eller söka efter föda med mera.

De som är otrogna hit och dit och inte kan kontrollera vart könet tar vägen utan sprider sin säd lite här och där, de är mer lika ett djur än de trogna som kan kontrollera sina lustar.

Även de som inte kan hantera konflikter utan att ta till våld eller visa ett aggressivt beteende är mer djur.

Efter som att vi inte är beroende utav att leta mat i dagens samhälle kan man lätt säga att det är de som kan kontrollera sitt födointag till de nivåer som de förbränner är de som kan behärska sin djuriska sida.

Faktum är att människan är ett djur men förmågan som vi har att kontrollera våra instinkter och styra vår fria vilja gör oss till människor.

Med detta ville jag bara egentligen säga att de flesta män är djur. Fyllda med ständig lust, mer kapabla till att bråka och att häva i sig mat med mycket energi.

Efter att ha läst en artikel om hur våldtäkterna på kvinnor och barn i Afrika är mer vanliga än ovanliga så blev jag en manshatare. Kan de inte kontrollera sig? Fattar de inte att de sårar folk och förstör liv? Jävla djur! Odjur!

Anledningen till att jag nu drog alla över en kant är att jag verken har stött på eller läst om något vettigt utav en från manssläktet idag. Läste om Einstain också och han var inte bättre han.

Tänk om män var lite mer som kvinnor, typ bättre!

(Om du som man inte känner dig träffad behöver du inte ta åt dig, det finns några vettiga därute trots allt)

Fixa!

Som sagt är jag i full gång med att planera renoveringen till mitt hem. Tro det eller ej men det är rätt kul, annars är det där med inredning inte riktigt min passion.

Idag har Alexandra varit här och taggat mig till tusen, hon har kommit med massa bra tips och ideér. Hon är en sådan där tjej som är tjej. Alltså öga för detaljer, känsla och praktiska saker. Hon kom hit med vackra lila tulpaner och lite påskpynt, tack snälla Alex!

Vi åt kex, ost, fruktsallad och drack bubbel. På en tisdag! Kanal 5 var på mellan 2100-2300, såklart!

En riktig tjejkväll, lyxtjejkväll!

Ett perfekt slut på en rörig dag! Nu är jag glad!

Vackra Alexandra en vacker dag i december, vad sägs om en liknande resa snart igen?

Ett himlans tjöt!

Ja, jag vet! Jag tjatar och tjatar om detta men jag sörjer faktiskt. Djupt.

Jag vill ha långt hår, eget långt hår.

Om jag hade varit mer psykopat så hade jag trippat runt på staden och klippt av allas hår. Får inte jag långt hår skall ingen ha det hade jag skrikit och hånflabbat.

Finns det inget jag kan göra? Gödsla, bespruta, dra i det eller hota någon? Något måste ju gå att göras.

Let me know!

Nytt!

Jag skall renovera! Pust!

Detta passar inte mig, jag som får världens ångest utav att behöva välja, gillar typ att folk väljer för mig.

Har kollat på golv idag. Försökt installera kökshjälpen från IKEA men det funkar inte på Mac. Synd.

Men fler och fler bitar börjar falla på plats och jag vet ungefär hur jag vill ha det. Någon som gillar att hålla på och känna på golv och tapeter och grejer får gärna följa med mig någon dag och säga till mig vad jag skall ha.

Uteplats känns skönt att få snart i alla fall. DET kommer bli grymt! Men lite ångset där med, hur skall jag ha det?

Kom hit och säg till mig, tack!

Denna skall Patrik bygga till mig har han sagt. Annars köper jag den. Eller kan jag snickra ihop det själv?

Kom kom kom innan jag som som somnar...

I detta nu sitter jag och väntar på min kille. Han åker långa mil från Stockholmen.

Ljusen i hemmet är tända, jag är lite duschad och har smörjt in mina vinterfötter.

Men jag är som sagt världens sämsta flickvän. Ingen mat är lagad när han har suttit i bilen så länge. Inte ens städat nått. Inte heller har jag sminkat mig nått eller bytt till rena underkläder. MEN jag har köpt bubbel. Han gillar inte ens bubbel, inte jag heller.

Aja, välkommen till bästkusten älskling!

Just gimme the light!

Jag längtar efter sol, inte sådär som alla gör utan så att jag dör snart om jag inte får det. Jag kräver sol för min existens på den här planeten.

I hela mitt liv har jag försökt att må bra och acceptera att jag bor i ett land utan sol. Utan resultat märker ni.

När jag fick min första chans att fly landet gjorde jag det, blott 16år gammal. En flykt till ljus, inte värme- ljus!

Vid arton års ålder blev jag gravid och nu får jag bo här. Ni som vill ha mig här kan tacka Sebastians pappas engagemang i sin son som tacken för att vi bor här. Annars hade vi kanske bott i en afrikansk stam, en spansk liten by eller i LAs vimmel. Vem vet?

Nu behöver jag fylla på mitt energiförråd med lite sol. Önskar ta med min son till en lite tripp till Spanien. Kanske besöka lite gamla vänner i Calella. Visa honom en annan sida utav mitt liv.

Om jag klarar mitt projekt som jag kämpar för dag och natt får jag lov att åka då med min son? Snälla!?

Mitt mål med resan vi gjorde i december till Spanien var att få sitta på en uteservering längs med en gågata och dricka gott kaffe. Känna atmosfären.

Jag gjorde det och satt där och njöt till fullo. Njöt så mycket att jag var lite besviken för att jag inte hade förmågan att njuta mer. Var rädd att jag kanske inte tog vara på tiden och känslan utav ljus.

Jag kände solens strålar mot min hud. Jag kände hur de värmde upp varenda cell i kroppen som gäspade, sträckte på sig och sedan hoppade utav glädje. Det pirrade i hela kroppen.

Tänkte att här hade jag varit lycklig, både i kropp och sinne. Jag hade varit lycklig utan mat och utan vatten. Utan tak över huvudet och utan flääschiga prylar.

I alla fall källsorterar jag ibland inte för att jag vill att växthuseffekten skall drabba Göteborg lite.

Bitti?

Satt och snackade med en kompis förut.

Varför säger man bara "bitti" till i morgon bitti?

Varför säger man inte igår bitti eller idag bitti? Då säger man morse.

Vad är bitti och vad fan är morse? Vad är skillnaden?

Många frågor och jag hoppas på svar, tack!

Va! Har det varit en dag idag?
Jahaa!

Camilla?

Jag garvar ihjäl mig och gråter också för att jag saknar dig.

Hittade detta lilla klipp när jag kollade igenom våra spanienkort. Jag har ALDRIG sett det innan.

Vad är det här? Du skall ju för fan doktorera i medicin! Får man driva med folk då?

I alla fall älskar jag dig och är glad att du är du. Du tillhör verkligen en av de få som får mig att gråta genom skratt.

Hoppas jag får se dig snart!

Ps. Säg till om du vill att jag skall radera filmen. Tänk om en framtida patient får se den och tror att du är en hånare.

"Rikt bröd"

Fatta att svenskarna tror att de är internationella och franska när de säger "pain riche". Det är inte ett endaste dugg rätt.

Ingen säger "pain riche" förutom svenskarna.

Det är till och med en svensk stolle som har hittat på det, jag har forskat varifrån denna dumhet kom ifrån. Stollen hette Tore och serverade vanlig jävla baguette på sin restaurang RICHE som ligger på Östermalm i Stockholm.

Jag gillar inte när folk säger "pain riche"! Skall hålla för öronen när jag är i närheten utav baguetter och svenskar samtidigt.

Mumma!

Fixar middag. Av fågelart.

Usch!

Jag älskar hundar men vågar inte skaffa en.

Det är bara sådana som är ute och går med hunden som hittar lik i dikena. Spårlösa, efterlysta folk som dumpas för att senare sniffas upp utav en golden eller någon slags terrier.

En innekatt får duga tills jag skaffar mig en bebis en vacker dag. Funderar på allvar att försöka adoptera. Det finns så många "redan tillverkade" barn som som inte har någon mamma.

Men ingen hund, det vågar jag inte.

Köra bil

Ååå vad jag skäms ibland när jag kör bil. Jag kör som en riktig kärring. Helt kasst. Idag skulle jag tanka och jag fick snirkla till mig en plats, backa och sådant svårt. Jag hamnade en millimeter ifrån kanten, helt tokigt. Jag såg exakt vad mannen i medelåldern som tankade mittemot tänkte. Som att han tänkte högt, nästan skrek ut det.

-Typiskt kärringar asså. De borde fan inte få köra bil!

Att jag är blond är inte till min fördel.

Jag bara avskyr att jag infriade hans fördomar mot kvinnor i trafiken. För jag gör det. Jag är det en kärring i trafiken.

Idag körde jag i alla fall på ett riktigt as.

Kärt barn har många namn.

Smeknamn. Jag gillar de mesta, alla smeknamn har oftast också en liten historia bakom sig. Olika personer kallar mig för olika namn och med det kan man tyda vilken del av mitt liv som jag skapade en relation till dem. Också vad jag har för relation till dem idag.

De som känner mig sedan liten kallar mig för Lottan eller Lottentotten. Mina absoluta älsklingsnamn eftersom det är mina närmsta som kallar mig detta. Och det är endast de som får kalla mig så.

Mamma säger min son och de som talar om mig i närheten utav honom. Moster kallas jag också.

ChalleBalle, Challe är från gymnasietiden. Även det mycket älskat. Jag gillade den där Challe.

Carlota- spaniennamnet, endast för att de är lata och inte kan uttala Charlotte. Men det var mitt namn under två år.

Chaluda är mitt Partillenamn, gillar!

Charlie har det blivit efter att jag fick barn och började egentligen när jag arbetade i Spanien bland massa holländare och Britter. Vanligast nuförtiden.

Charlette(engelskt uttal) Sibanamnet!

Charlotte säger man rent formellt och det är så jag presenterar mig.

Sedan finns det ju älskling, hjärtat, sötnos och gullet och allt vad det är. Så som vi kallar våra vänner

Det finns ett smeknamn som jag inte klarar av och det är LOTTA. Jag hatar när folk kallar mig för Lotta. Det är inte jag! Jag har ingen som helst koppling till det namnet. Man kan lika gärna kalla mig för Gunnel.

Det var egentligen det jag ville säga, KALLA MIG INTE FÖR LOTTA!

Charlotte mindre än tjugo.

I dag var dagen som jag tjatat på min far om i fyra år.

Sedan Sebastians dop 2006 har jag ALDRIG fått se ett fotografi därifrån, pappa hade tagit patent på fotograferandet och i kombination med lathet och glömska(från hans sida såklart) så har jag inte fått se dem.

Idag lade jag kniven mot strupen.

Charlie, Gudmödrar och präst. Sebastian också såklart.

Jag har liksom glömt hur det känns. Att ha ett litet knyte vid mitt bröst. Snuttandet. Att hålla varsamt. Omgivningen som bara försvann, blev obetydlig, och det var bara vi. Jag och Sebastian. Lille Sebastian. Vi i en bubbla stor nog bara för två.

Jag känner så mycket att jag saknar den jag var då. Naiv, oförstörd utav vuxenlivets alla insikter. Full av energi och livsglädje. Stark. Jag kunde allt och livet var i mina händer!

Vad hände? Vem tog det ifrån mig? Var det jag?

Något som inte är förändrat är min kärlek till Sebastian. Den -hur omöjligt jag själv tror det är- växer för varje dag som går, varje kram jag får och varje framsteg han når.

Dålig start!

Idag var dagen då DISCIPLIN skulle inleda mina nya rutiner. Vad händer i natt?

Jag spyr som en gris flera gånger under natten och svettas så jag till och med är rädd att jag pinkat på mig.

Flumdrömmar och orolig sömn.

JAG ÄR SJUK!

Dumma mig. Dumma dumma dumma mig.

Va fan vill jag, mucka eller?

Stor dag

Inte högtidlig på något sätt utan bara lång med mycket innehåll.

Jag har gjort upp ett strikt schema för hur mina dagar skall se ut, DISCIPLIN.

Träna, plugga, äta, sova ordentligt och allt vad jag skall göra för att komma på spåret igen. Jag bör komma på spåret igen i alla fall. Vill göra det.

Har stora planer inför hösten och hoppas att allt går bra, allt hänger på disciplin och min, nuförtiden, tomma hjärna såklart.

Idag har jag och Sebastian ritat i tre timmar. Massa saker. Men mest gjorde vi en godnattbok om bonden Petter.

Något som Basse kan läsa själv. Hittills är det flesta böcker för svåra, så att skriva en var både kul och nyttigt.

Basse var illustratör.

Jag kan inte få nog av den där lille killen. Det känns underbart att veta att han kommer vara i mitt liv för alltid!

I alla fall har jag varit bitter hela dagen för att jag ALDRIG kan få långt hår!

Dagligt spex framför webb-kameran.

Ajsbrejker

Vi bröt mot skylten och damp i så som på bilden.

Igår skulle jag och Pat mysa på isen, pick-nick och stuff. Men den brakade och Patrik föll i, jag var dum och skrattade massor. Förlåt älskling! Taxi hem för ombyte och jag fick byta till skinnstövlar med klack eftersom mina mockaskor var pissblöta de med, utan att ha pimpelfiskat med foten.

Vi gick och jag halkade nästan hela tiden. Jag röt åt marken "dumma hala mark".

Vi var en stund på Patriks jobb och sedan gick vi hem igen.

Halkade mig fram igen och klagade på den dumma marken var tionde steg, vi tog omvägar med buss för att jag skulle slippa gå. Patrik hade tålamod och var snäll även fast jag var en surkärring, på riktigt sur och grinig (förlåt igen älskling)tack vare marken i högklackat med 5meter halsduk och fransig tung väska(irriterande). Några meter innan dörren sladdade jag till igen började storgråta. Jag kände att jag bara ville halka hårt och slå i huvudet så jag kunde stämma någon, vem som helst. Också så att jag hade en bra anledning till att gråta massa för det gjorde jag.

Innanför dörren gick jag och sov i två timmar.

Vaknade utav Patriks pussar, det luktade mat. i köket stod en blombukett och en chokladask. Han hade vandrat iväg i halkan och köpt min favoritglass också. Då kände jag att jag inte alls förtjänade honom.

Jag som bara hade skrattat åt honom, surat, klagat, gråtit och sedan bara sovit när det var han som hade jobbat hela dagen.

Jag är så dum. Flåt! Du får vara dum en hel dag mot mig också en gång om du vill, säg till först bara!

Går på bräckt vatten utanför Kungsholmen

Dagen efter.

Igår var det kvinnornas dag. Patrik lagade mat och kom med blommor och choklad. Det debatterades vilt i media om kvinnornas rätt till lika lön och allt vad det är. Det var till och med ARMBRYTNING för tjejer i Göteborg, helt otroligt.

Alla höll med om jämställdheten, alla!

I dag har allt glömts av. Jag fick halva min flygstol på planet hem eftersom gubben bredvid skulle läsa DI. Lars Leijonborg åkte med samma plan och spanade in mina pattar, massa gånger.

Det var i alla fall en gubbe som inte hade glömt- Taxichauffören. Han tyckte att jag minsann kunde lyfta ut min väska själv ur bilen nu när Sverige plötsligt blivit jämställt och vi tjejer så starka så vi till och med kan brytas arm.

Helgledigt!

Tog lite ledigt under helgen. Det är lite svårare att få bloggat här uppe i Stockholm än hemma. Sitter aldrig vid datorn här.
I fredags åkte min kära Matilda hem och jag och Patrik begav oss av till Ambassadeur för en liten föreställning med Stockholm Live. Min duktiga kille har gjort deras intro så han har fri entré hela våren. Kul!
Stand-up är roligt!

Idag skall vi promenera på isen och äta pick-nick. Hoppas den håller så som vi har svullat i helgen.

Mys!

Novis

Matilda glad som ett barn. Hon skall få åka under jorden på en RIKTIG tunnelbana.

Jag känner mig lite också som ett barn. När vi satt på "tuben" så kände jag med tungan något okänt i min mun, jag har fått en ny tand! En visdomstand! VIS-domstand! VIS!
Men jag fick faktiskt lite delade tankar nu när jag tänkte på detta. Vis blir man ju med åldern. Tänder får man ju som barn. Förresten är det kanske inte alls så kul med nya tänder, de där har man ju hört skräckexempel på. Shit! Varför blev jag ens glad?
Jag har i alla fall fått en ny tand, som ett barn.

Stackarn!

Matilda var så glad att hon skulle få åka tunnelbana.

Ledsen blev hon dock när hon upptäckte att den inte går under marken större delen utav sträckan från Bromma till T-centralen.

Väldigt ledsen. Gråtledsen.

Nu skall jag ta med henne på en riktig underground-tripp.

Oj, lät som jag skulle ge henne en drog-upplevelse men vi skall bara fika och mysa.

Make me laugh!

Kramar och skratt behöver jag nu! Mest skratt.

Jag behöver skratta så där så det kommer från hjärtat, hejdlöst unstoppable.

Alla kan få mig le, många kan få mig skratta men endast få kan få mig tappa andan. Få mig att lägga mig på golvet och rulla runt i magsmärtor. I garv, asgarv.

Make me laugh! Magmusklerna sinar...

Entreprenör ?

Kom på värsta bra affärsidén. Jag borde starta eget.

Köpa en butik, och flytta in i den. Göra den till ett hem. Där kan jag ha öppet hela dagarna och bjuda in ensamma som vill ha en kopp te och en liten kaka, föräldrar som har svårt att hitta ställen att leka med sina barn på, ungdomar som behöver lite vägledning i livet, folk i sorg eller kanske någon som har en halvtimme kvar innan tåget går och vill tjata av sig lite.

Jag kan bli allas vän, alla är välkomna hem till Charlie. Och det är gratis. Pengar hoppas jag få utav sponsorer, fonder osv så jag kan betala hyran och kunna bjuda på fika.

Jag hade verkligen haft fullt upp med tanke på hur mycket förvillat folk det finns på gatorna.

Jag är nog bäst! (På att drömma iaf)

Wohooo!

Anständig?

Jag tror att intervjun gav bra resultat.

Siba för hela slanten.

Hoppas dagens renovering hjälpte. Ok eller?

Old

Tänk att jag bara känner mig så gammal och jag är inte ens nära 25år. Typ lite förfallen.

Det kan bero på att jag varken har sminkat mig eller fixat håret på över en vecka, kanske två.

Jag orkar helt enkelt inte. Bryr mig helt enkelt inte.

Har inte tjejat mig på ett bra tag. Men idag hade jag tänkt att tvinga mig.

ansiktsmask, färga ögonbryn/fransar, BUS!, fila naglar, raka tårna och kanske till och med unna mig lite volymsprej.

Jag skall på arbetsintervju, önska mig lycka till! Ja, det är anledningen till min plötsliga upprustning.

Typ som att jag skulle göra det annars, hmpf!

Good News!

Bästa på länge. Min fina Matilda hänger med upp till Stockholm på onsdag. Jag har ju varit lite passiv i mitt sociala liv på senaste. Största anledningen är väll att jag inte känner mig så rolig att vara med. Varför skall jag pesta ner någons dag, typ? Astöntigt, I know.

Men jag behöver er så mina kloka vänner! Matilda är den som jag vet alltid, ända in i djupet på hennes hjärta, vill att jag skall må bra. Lika självklart som en syster eller nästan mer än det.

Tyvärr umgås vi inte så ofta, vi jobbar oregelbundet och alla dessa ursäkter man kan komma på. Men så är det.

Vi kommer ha så mysigt. På dagarna skall vi strosa runt i staden och titta på folk (shopping blir det inge, iaf inte för min del) sitta och fika i timmar och njuta av varandra. På kvällarna får Patrik och Matilda slåss om mig, haha!

Det finns hjärtrum, gott om det!

Vår senaste färd från Stockholmen okt 2008, då lät det såhär!

Jag är äcklig!

Jag: Sebastian det är väldigt viktigt att man torkar snoppen efter att man har kissat, annars luktar man äckligt.

Basse: Mamma vet du vad? När du sov i natt så luktade du äckligt.

Jag: Jaha! Vart då?

Basse: På dig, hela du luktade äckligt.

Jag: Jaha, ok! luktar jag äckligt nu då?

Basse: nää, bara när du sov.

OK!

Älskar ärliga personer. Men snacka om att prata bort ämnet.