Lilla landet i Småland för de små.

Det var sol, löven var gula till och med lite röda och vi gick i t-shirt. Detta kommer jag inte glömma ett endaste dugg!

Jag fick sitte breve Emil

Basse fick rida på trä!

Visst ser man höst?

Men det är inte för kallt än för glass på en parkbänk

Hela familjen!

Astrid Lindgrens värld var det ja! Åk dit nästa år. Gärna nu på hösten, lugnt och skönt och man fick massa uppmärksamhet utav skådespelarna. Hoppas ni får lika tur med vädret som vi fick!

Lyx!

Nu så!

Jag har skaffat en yrkesblogg. Meddela mig om ni vill följa mig där så skall ja ge er adressen.
Vill faktiskt bara hava med er intresserade, inte snokarna.

Tack!

Mobilt

Att vakna upp vid havet.

Mobilt

Ingen operation för Basse skall meddelas till er som oroar er. Han hostade för mycket innan han svimmade när de satt in kanylen.

Nu sysslar han med media istället och äter mörk choklad. Bara så.

Mobilt

Sitter och skriver en pressrelease, då dyker en parad upp.

Älskar överraskningar som skapar kontrast.

Mobilt

Idag har jag spexat med en utav alla mina killar. Jordan heter han.
Han har fotat en massa saker.

Han äj fyja åj!

Ojdå!

Det var inte meningen att helt publikt visa denna skönsångare igår. Skulle bara maila till en. Mailen gick visst hit.
Men visst är han dramatisk och dann?

Jag vet att det regnar ute, det har jag sett och känt av. I fantasin kan vi ju låtsas att det är snön som regnar bort och att våren snart är här.
Jag vet att löven är röda, de dör en vacker död. I fantasin kan vi ju låtsas att det är Lasse som har spillt ut faluröd på trädet när han skulle måla husknutarna.
Jag vet att det är kallt ute, men snälla! Låt oss låtsas att det är kylrummet på ica vi gillar när det är stekhett på sommaren.
Låt oss inte inse fakta att Gubben Höst som snart krönas till Kung Bore har tagit över.

Låt mig bjuda er på vårt uppiggande radioprogram. Vi har trollat med ord och meningar, vi har förlängt och klistrat utan att klippa på vår fantasi. Låt höra!

Rihanna Stupid in love Actingcapella FULL instrumental

Ta en titt på den här videon på YouTube:

http://www.youtube.com/watch?v=PSDMueaTaLE&feature=youtube_gdata_player

Skickat från min iPhone

Mobilt

Garvar ihjäl mig åt dessa köttstycken. Vad är det för jävla stycken?
Personalen spekulerar.

Mobilt

Man måste skydda sig. Regn är illa och inte så skönt.

Röst!

Dags att rösta snart. Jag har fattat - ett beslut.
Jag har tänkt på en sak, kommunister tycker jag är roliga. Det har jag tänkt på.
De bråkar ju visst en del de där. Demonstrerar vilt och sådant. Tycker jag är lustigt, för skall de inte älska och vilja alla lika väl?

Moderaterna vill inte alla lika väl. De vill att de med ont i ryggen också skall jobba, men det är de ärliga med.
Min kompis har fått en kokbok från Moderaterna där bjuder de på hängmörad entrecote och rödvinsbrasserade lammlägg. Sådant lyxigt bjuder de på. Det har inte alla råd med.
Kommunisterna hade säkert bjudit på någon slags allemansrätt eller blodpudding. Det kan till och med jag köpa.

Ändå tänker jag rösta blått. Ni med våld i näven nu får gärna slå mig men jag tycker att den svenska befolkningen behöver en liten spark i baken. ALLA skall jobba, INGEN skall lata sig. Vi skall alla arbeta mot ett bättre Sverige. Alla skall det, friska, sjuka, de från fattiga förhållanden, pantburkspantare, ensamstående föräldrar osv. I den förmågan vi kan. Kan man bara röra armarna så får man väl starta eget och börja sticka!

Själv hade jag nog blivit rik om det röda blocket vann. Jag hade kunnat utnyttja alla möjliga bidrag som jag aldrig ens sökt. För samhällsoffer som mig, ung, ensamstående, utan likvida föräldrar osv är Moderaterna i förkortningen en förlust. Men för andra som sitter bekvämt i denna offersituation får också börja leka nu.

Jag tänker rikstäckande jag och så tycker jag att Mona är ful.

Vill ni försöka vända mig innan söndag? Go ahead!

Mobilt

Idag ser jag rött!

Trots allt!

Nu gråter jag snart. Först trodde jag att jag hade grov PMS som gav mig syndigt lite tålamod och fruktansvärt lättretad, Nu vet jag att det inte är så. Man kan inte ha PMS i över en vecka.

Min son har kommit in i värsta trotset och ibland vill jag typ gråta. Jag biter ihop käkarna så huvudet skakar och muttrar illa. Som Roffe i Rena rama rolf gör när han blir arg.

Att ett litet barn som bara genomgår en naturlig fas i livet kan påverka mig så mycket. Att jag inte kan ta det med en klackspark och förstå det fakta som är - det är en fas. Han är ett barn som inte skall få mig att tappa kontrollen och få ett nervsammanbrott. Jag som är vuxen skall behålla lugnet.

Haha, jag skrattar åt det nu. Helt sjukt egentligen. Klart att det är massa faktorer som spelar in. Jag har börjat skolan, måste plugga på kvällstid. Det är dagis på dagarna, vi skall upp tidigt och fram och tillbaka till jobb osv.
Rutiner har ändrats och ruskats om. Mitt i detta skall bådas behov fylla på olika sätt - med Sebastians i största fokus såklart.
Allt skall omkring kräver tid utav mig - eller mest jag kräver att detta skall hinnas med - jag skall vara en bra vän, bra familjemedlem, ledig för dejt, en rejäl hemmafixare, självklar på jobben, bäst i skolan, uppdaterad med det senaste infot m.m. Ständigt nåbar, ständigt a jour åt alla.

Undrar om det blir sjukan i december igen? Hade varit skönt med lite vila då *ironi*

Gråhårig har jag blivit, men det är hårfärg.

Teckenlådan

Min son kan med att titta på Teckenlådan. Barnprogram för döva.
När jag var liten hatade jag dessa program. Idag är det värre - jag blir helt störd.
Varför måste de grimasera så mycket? Kan de inte bara grimasera lite mer normalt. De ser mer handikappade ut än vad de är. Det enda felet är ju hörseln, inte förståndet. Kan de inte förstå att de inte ser riktigt kloka ut när de håller på så.
Min kusin är döv och han ser baskumej inte så konstig ut som de på TV.
Tänk när en söt tjej eller en snygg kille skall ställa sig i rutan och snacka dövspråk. Så börjar de med ansiktet och vrida runt på delarna där. Illa.

Det är fan värre än att lyssna på finska.

Mobilt

Såhär ligger sonen och sover. Helt knäppt.

Mobilt

Sängbloggar igen. Klockan ringer om 2 timmar och jag har varit vaken 45min.
What is this liksom?
Fjärde natten nu.
Basse snackade i sömnen. "orkar inte gå ner" och ett gnäll. Nu analyserar jag ifall han har varit med om något traumatiskt.

Skickat från min iPhone

Rädd

Nu har det gått två veckor. Skola jobb och jobb.
Måndag till onsdag.
900-1630, skola
1700- 2000 jobb där Basse får följa med
Torsdag- fredag
1000-1700 jobb
1730-1930 jobb där Basse kan följa med
Varannan lördag/söndag jobb.

Samtidigt skall jag sköta heltidsstudier, mer läxor än lektionstid. Bygga om hemmet samt finnas för familj och umgås med vänner. Känner mig alltid dum och elak mot vännerna, förstår de att jag försöker men inte är mer än människa?
Mitt viktigaste jobb är dock att vara en bra mamma, hinner jag det såhär? Han är ju med mycket men, ensamtid?

Kommer väggen slå mig igen? Jag fasar väldigt mycket. Nästan stressar över det med. Idag slängde jag mig på soffan och ville typ böla.

Vill bara väldigt mycket bli färdig med mitt hem. Fixa trädgården inför vintern. Detta skall jag fixa med till helgen, någon som vill slänga mig en hand?

Mobilt från sängen

Hej

Nu ligger jag sömnlös igen. Fasiken vad dålig jag är på att analysera orsaken till att jag inte kan sova. Eller är det kanske det som är felet? Själva analyserandet?
Nja, en förlängning utav problemet kanske.
Är mycket glad att jag lade mig tidigt så jag har långa marginaler.

Kanske borde gå upp nu? Usch, va mörkt och kallt.
Egentligen bara att vänja sig.
Fy!

Skickat från min iPhone

Mobilt

Min första logo. Den skall profilera Ida i min klass. Hon är en sådan jag är arg på, hon har långt hår med tillhörande skarp lugg över ögonen.
Hon gillar att resa, bott i Dubai. Shopping, musik och umgås med vännerna tillhör hennes intressen.
Hon är grafisk, tycker om design - svart och kantigt.
Efter i intervjun kom denna bild till mitt huvud. Stämmer den in på Ida tro?

Mobilt

Åker tuben igen. Stockholm i mitt hjärta på riktigt, en liten men betydelsefull plats har staden fått. Till och med tunnelbanan.

Fotografiska var en känslofylld upplevelse. Fick pausa med en kopp kaffe och smälta intryck innan jag kunde fortsatta utställningen. Universala tankar kom till mig. Mer om detta senare, om jag orkar.

Hem och fota till en skoluppgift. Hem till Kungsbacka.

Mobilt

Sitter i ett typ palats, gick vilse nyss med en kniv. Kött och rödvin har intagits.
Nu sov i en blårutig säng med min gubbe.

God kväll!

Skickat från min iPhone

Mobilt

En väg. En väg till Stockholm.

Vi skall till Värmdö. Där skall vi bo, jag och gubben.

Våga?

Jag har bestämt en väg. En fastlagd rutt.
Längs med vägen finns dörrar, stängda sådana som lockar genom dess hemlighetsfullhet.
Skall man våga öppna, man kanske kan tjuvkika? Eller kan det bli så då att man ser en lömsk fägring som lockar en på fel spår, kanske iväg på vill?
Skulle jag efter en sådan kursändring hitta tillbaka till min stig med samma styrka och målinriktning som innan dörren öppnades? Kommer allt ha ändrats?
Kan jag kanske gå in igenom dörren, kika, tacka för mig och nöjt gå därifrån? Kanske ta med mig innehållet på vägen och låta det bli en vinst?

Satsa och möjligtvis vinna, men med en stor chans att fastna?
Eller blunda och traska vidare på min triviala väg, som ändå funkar?

Altanens nytta

I april fixade jag ihop en altan. Den har inte nyttjats så mycket. Det har rivits och byggts nytt inne. Jag har jobbat en hel del också och flytt en hel del. Det är det nya nu - att fly hemifrån.

Nu sitter jag ändå här, men inte i mina nya och bekostade utemöbler. Nää, jag sitter på golvet med min mac framför mig och lyssnar på Camela Leiert. Tror jag gillar henne.
Jag fixar med lite läxor, med lite bank och med lite resplaner.
Det är en udda tid nu. Dessa veckor.
Jag vet inte om det är jag som är lite udda, eller vad det är. Jag känner bara att det är en del som händer, en massa nytt kan man säga. Skolan är kul, jag vet inte om jag har tagit på mig för mycket genom att jobba så mycket. Det har jag säkerligen gjort.
En massa papper hänger efter mig. Jag känner hat med det.

Men vet ni vad? Solen värmer mig - lycka i alla anseenden.

Gla da

Swing och tut. Det blev jag glad för idag. Jag är inte så kräsen.

Belöning

Jag har samlat mod och resurser i år för detta. Jag har tagit ett djärvt beslut om hur min framtid skall se ut. Jag har gjort slag i saken.

Att börja plugga är för många 23-åringar en typ bagatell. Men inte för mig. Mycket måste planeras. Ekonomi, tid och ork. Motivation och vad som är det bästa för sonen. Men jag har bestämt mig, känner mig otroligt stolt och nöjd. Inte minst fruktansvärt modig.

Detta tycker jag skall belönas. Det är liksom ingen liten sak. En perfekt gratifikation hade varit att inhandla sig ett armbandsur. Ett rejält som kommer påminna mig om mitt mod och viljestyrka.

Jag hittade ett - som jag blev totalt kär i. Det är mig, designat för mig. Personligen. Undra hur den där Michael Kors känner mig?

Tyvärr är den där belöningen bara en illution. En vision - något som aldrig kommer inträffa. Det jag får prioritera nu är golvlister och nya dörrar.

Även där skiljer jag mig från en vanlig 23-årings vardag. Golvlister vs klocka.

Fast att få köpa golvlister stör mig inte alls.

Vet ni vem jag är eller? Jag vet och det är fan inget illa. Jag har mycket med än vanlig 23-åring.

Men visst är den som en dröm? Och visst skulle den vara fin på mig?

Ljud

Ljudlektion har jag nu. Lär mig revolutionerande saker. Radiosaker. Jag skall bli någon slags expert på detta tror jag. Jag gillar ju ljud och sådant.
Skall skaffa mig en inspelningsstudio på gummidäck utan spikar där jag kan spela gitarr på mitt bästa vis.
Kanske sjunga en liten nått.
Pelle heter läraren i alla fall. Han vill jag hänga med. Gärna där bara naturligt ljud finns. Det var här i närheten, inte i Amazonas alltså. Där hör de föresten som nyfödda. Bättre.
Nu lyssnar vi på Amy Diamond, undrar vad han skall säga om detta. Nu Hair - kul.

Nu fattar ni inget, det gör jag. Så blir det när man pluggar. Man kan mer.

Hej då!