Att börja plugga är för många 23-åringar en typ bagatell. Men inte för mig. Mycket måste planeras. Ekonomi, tid och ork. Motivation och vad som är det bästa för sonen. Men jag har bestämt mig, känner mig otroligt stolt och nöjd. Inte minst fruktansvärt modig.
Detta tycker jag skall belönas. Det är liksom ingen liten sak. En perfekt gratifikation hade varit att inhandla sig ett armbandsur. Ett rejält som kommer påminna mig om mitt mod och viljestyrka.
Jag hittade ett - som jag blev totalt kär i. Det är mig, designat för mig. Personligen. Undra hur den där Michael Kors känner mig?
Tyvärr är den där belöningen bara en illution. En vision - något som aldrig kommer inträffa. Det jag får prioritera nu är golvlister och nya dörrar.
Även där skiljer jag mig från en vanlig 23-årings vardag. Golvlister vs klocka.
Fast att få köpa golvlister stör mig inte alls.
Vet ni vem jag är eller? Jag vet och det är fan inget illa. Jag har mycket med än vanlig 23-åring.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar