fredag, februari 13, 2009

Mano

Som jag och Jennie talade om för ett tag sedan. Manodepressiv. Kan jag vara det? Suttit och lipat på kontoret hela dagen och tyckt att livet är förfärligt. Nu mot kvällskanten har jag suttit vid långbord och skrattat som en toka. Nu är jag bara glad, kan lyfta berg och känner mig peppad -klart fan fixar jag detta!

Middag med Siba

Jag ÄLSKAR min arbetskollegor, så lätta människor och vi har så roligt, alla. 

Mamma hade Basse i en och en halv timme så jag skulle kunna skratta av mig den värsta dippen. När jag satte mig i 
bilen var detta det första jag fick se.
Humorn är det ingen brist på i familjen i alla fall. Han ville så gärna visa mig dessa men han somna i bilen 10 minuter innan jag anlände. Stolt över sina blinkande brills.

Vår purnya staff höll tal.
Ställde sig upp mitt i russlet och först förstod inte en kotte vad han sa, inte senare heller då det gick upp för mig att han hade dragit till med ren finska. Kul drag att testa sin personal ifall de lyssnar. Han verkar vara en go gubbe ändå.

Är vi lika? Jag är den lilla. Systern alltså.
Alla

Min bästa gossar, Daniel, Ravi och Greken(Christian)

Ja, du är het Daniel, valpen, guggen eller vad du nu kallas 

Hemgång till mitt hjärtegull, här kombineras det vilt!
(menig rättad från: hem gång te min hjärtegul, här kombiruas d vildt!)

Tack för i dag vänner och hoppas backen uppför känns lättare i morgon. 


3 kommentarer:

Anonym sa...

Me know me so sexy! ;D

Daniel sa...

Så söta ni e!

Hälsa Daniel! :)

Anonym sa...

Hahhahah ja,hon är ju grymt bra! Ni ser ut att ha haft en trevlig afton.