Ett tomt bord, en tom stol...

...på Sveriges Radio står i den här stunden och väntar på mig. Jag skall ta plats.

Jag sitter tydligen på någon sorts kompetens som platsar där. Som är behövd där.

Nja, vi får se mina vänner.

I morgon finns jag där, det kan jag lova er. Med hjärnan lika törstig som en torr svamp, öronen mer tvål-spetsade är någonsin och med blicken lika energisprudlande som alltid. Inget konstigt alls.

Jag är bara jag.