Museat idag med Patrik och tittade på något gammalt vrak. Vasa tror jag det hette. Någon kung som hette Gustav II Adolf på 1600-talet som ville stila med ett skepp som såg ut som en karamellbutik. Färggrannt.
Nää, ärligt talat så har jag väldigt länge velat besöka regalskeppet Vasa och läsa om hur de levde då och hur det gick till att ta upp skutan på 60-talet.
Jag tycker det är otroligt mäktigt att se på. Att se hur mycket energi och hjärta de lade ner på båten och dess utsmyckningar. De skulle liksom aldrig hända idag. Nu skall det gå fort, jävligt fort. Inget hjärta ingen själ i det som byggs.
Tänk så annorlunda livet var då. Troligen tuffare men på något sätt mer enkelt, om ni förstår.
Nää, ärligt talat så har jag väldigt länge velat besöka regalskeppet Vasa och läsa om hur de levde då och hur det gick till att ta upp skutan på 60-talet.
Jag tycker det är otroligt mäktigt att se på. Att se hur mycket energi och hjärta de lade ner på båten och dess utsmyckningar. De skulle liksom aldrig hända idag. Nu skall det gå fort, jävligt fort. Inget hjärta ingen själ i det som byggs.
Tänk så annorlunda livet var då. Troligen tuffare men på något sätt mer enkelt, om ni förstår.
Detta var tydligen i färg när det var nytt. Nu är det gammalt och det är en jobbig process att ta reda på hur det var målat, det är väl bara att använda fantasin?
Hon hette Ylva
Här är lite fix det har gjort färganalys på och återställt.
Nu är det mys. Blir mycket sådant när man har man. Fika på Söder, restaurang-besök och sådant.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar