Matilda har ni säkert hört talas om, min vän sedan 23 år tillbaka. Hon har tillverkats utav en kvinna som är viktig i mitt liv -Ingela.
Hon kallar mig Lottan. Det är bara de som känner mig sedan barnsben som kallar mig så. Jag har få sådana människor kvar, barnsbensmänniskor.
Jag glömmer aldrig när hon kom på min födelsedag med en ask Matador-godis. Jag mottog den i dörren på Gullregnsvägen. Jag fyllde nog fyra -högst. Det var min bästa present den födelsedagen. Hon visste att jag gillade godis, det kunde man liksom se på mig.
Ingela kan man beskriva med stjärntals smickrande superlativ. Men det viktigaste utav allt -hon finns, hon fanns under den viktigaste tiden i mitt liv. Under graviditeten. Hon dök upp som att det vore självklart när alla de jag trodde var mig nära duckade. Det är stort och det glömmer jag aldrig, är ovanskligt tacksam.
Nu har hon gjort det igen. Hon har fixat mig ett super-duper jobb. Hon har bjudit mig på lunch och hon har skänkt mig en fin romantisk blus. TACK! Massa tack, inte ett sådant vanligt tack som man säger utan ett från-hjärtat-tack.
Sedan har jag alltid tyckt att du är snygg. Det sa jag nog alltid när jag var liten, så jag blev knallröd i ansiktet. Charlotteröd.
För mig är du värdefull Ingela!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar