Det där med liv.

Livet är mycket i mina tankar just nu. Liv som kommer och går. Det vet man ju att så är det faktiskt, men just nu befinner jag mig så nära det och inser hur skrämmande och stort det i själva verket är.

Snart kommer ett nytt liv. Jag var med och bestämde det, jag har odlat fram det. Gett det utrymme att gro till en den.
En person skall komma, en som skall bli djupt älskad av många till och med personer som jag inte alls känner. Hon skall göra skillnad i världen. Finnas liksom.

Under varje sekund som finns så önskar jag att hon var färdigodlad och redo för skörd. Redo att njutas och få bli visad världen.

Sedan vill jag bara bli mig igen. Ibland är jag på ställen och får flash-backs av hur jag förde mig där och då. Med långa, kvicka ben och ett energiskt sinne. Kan inte förstå att det var jag.


Nu vill vi ha Lou till livet och mig tillbaka.
Här var jag rörlig, rätt pigg och hade otunga bröst.