onsdag, september 30, 2009

En Clementin!

Får mig att osökt tänka på en viss ung dam som frossar sig genom vintern med denna frukt!

Jo, man kan väl säga att den är här nu, vintern. Men inte hon, Camilla!

tisdag, september 29, 2009

Nytt!

Jag har grymt snygga naglar, tack vare min syrra som pluggar till nagelteknolog. Vill du också ha fina, väldigt billigt? Maila mig eller skriv i kommentarsfältet eller något.

Jag har haft gräsligt fula i hela mitt liv innan. Sitter i chock över resultatet. Bästa Caroline!
Omålade

måndag, september 28, 2009

Vad gör jag?

Skulle tvätta mellan 16-19 idag.

Jag har tappat min nyckel någonstans så jag kan inte boka. Jag lade i en tvätt 16 och kom tillbaka 17. Då hade någon idiot bokat min tid, tagit ur min tvätt och nyckeln till torkrummet. Måndagar är mina enda tvättdagar, som jag möjligen kan tvätta. Och också min enda lediga dag nuförtiden.

Nu ligger i alla fall min tvätt, blöt i tvättstugan. Basse ligger och sover och vi åker hemifrån kl0730 i morgon. Vad i helvete skall jag göra nu. Den kan ju inte ligga där och mögla.
Hur skall jag hämta tvätten och få den torr?

Jävla skit!

Jag hatar också I-landsproblem.

söndag, september 27, 2009

Känslofylld lördagskväll. På många sätt.

lördag, september 26, 2009

Goss!

I detta nu ligger mina absoluta favoritkillar och sover hemma hos mig.
Sebastian och Hampus. Kusiner. Jag hoppas att den kommer att ha en riktigt bra relation, så nära syskonrelation det kan bli. Jag hoppas också att jag inte blir en vanlig moster som man hälsar på och spelar Bingolotto, med Polly som tilltugg, hos ibland utan en moster man kan vända sig till med allt.
Jag kan inte ge er mycket materialistiskt mina pojkar men lovar att ge er något som betyder mer än så. Uppmärksamhet och oändlig kärlek. Älskar er så ofantligt mycket!

Nu så kommer mina fina tjejer snart. Jag har förberett med tända ljus och gott tea.
Insåg precis att fler bilder tillsammans med dem behövs. Denna är från i somras när vi låg på en filt inne i stan under Gothia och busade.

torsdag, september 24, 2009

Borta bra men hemma bäst..

...visst tjejer?

I helgen har jag jackpott i underbara tjejer. Tre bortflugna godingar har återvänt till hemstaden, på samma helg, drömmer jag? Vi måste ses alla. Detta skall dokumenteras. Hur ofta kommer det hända liksom?

Camilla Sandra Jonna

Fina tjejer(och otroligt snygga)!

Min bästa gubbe!

En vis vän till mig har talat. Jag hade lika gärna kunnat säga det till mig själv, men man lever inte alltid som man lär.

Dags att börja kämpa Charlie. Sluta surta runt på en räkmacka och kämpa ordentligt igen.
För det du vill.
Jag vet egentligen vad jag vill men har aldrig vågat hoppas på det, det är för jobbigt, för mycket tid, för mycket uppoffringar helt enkelt.

Jag har det senaste året endast kämpat för dagen, för att få ihop vardagen. Det är inte lätt det heller skall jag säga. Men framtiden har endast funnits i mina drömmar. Inte i mina planer eller i mina handlingar. Nu vill jag bara ha svar från lägenhetsköpet och sedan så kör jag. På whatever, men jag kör. Kämpar på, på framtiden framför allt.

Först och främst- jag vill flytta. Att det skall ta så lång tid att få igenom det häringa köpet gör mig förgalnad.

Vis man räddar dagen!

onsdag, september 23, 2009

En liten tripp?!

Jag saknar Stockholm oerhört mycket. Har varit där uppe mycket i år av olika anledningar, mest semester.
Jag vill bara strosa runt i staden, snappa upp atmosfären och känslan. Uppleva alla gamla byggnader, stadsdelar, åka tunnelbana(som jag fixar själv nu, nästan), bara vara lite för ett ögonblick. Det kanske är så att jag älskar Stockholm på grund av att alla mina äventyr där har varit underbara. Man har alltid varit ledig och lyckan har rusat för fullt i kroppen, är det det jag vill uppleva igen? Man har associerat staden med frihet och kärlek.
Nu längtar jag jättemycket till nästa gång jag dyker upp i staden, det borde inte dröja så länge. Det finns alltid en ursäkt att hitta på för att åka upp dit. Dags att gå in på ticnet och leta. Någon som vill följa med?

Mina galna tjejer i Stockholm i mitten på Juli, då Brittan-konsert. Nice!

Om några dagar flyttar min kollega dit, för alltid. Min dröm för några månader sedan. Hon hittade kärleken där för ett år sedan och har nu tagis beslutet att lämna Göteborg. Jag måste säga att jag är väldigt avis. Vill nog fortfarande flytta dit, ett tag i alla fall. Ett år kanske, tills vardagen kommer ikapp där också.

tisdag, september 22, 2009

Den enda bloggen jag följer

LAF, Peace, löve and underpantys

Samvete!

Ahhgh! Jag lider av dåligt samvete idag. Gråtigt dåligt samvete. Igår kände jag mig riktigt kass, fortfarande förresten. Måndagar är våra dagar, min och Basses och vi gjorde nästan inte ett endaste bus även fast jag försökte. Men jag var inte busig alls. Stackars Basse som inte fick leka så mycket. Ikväll skall vi ha rajtan-tajtan och käka blommig falukorv. Hoppas jag inte blir mer sjuk.

Min Basse.

makeover

Gjorde layouten lite extra höstig. Header och färger lite extra höstiga, visst?

Höst

När jag vaknade i morses var det mörkt ute. Jaha!
Nu är det bara sju månader i mörker som gäller.

Denna morgonen var jag lite extra trött, det var lite extra kallt i lägenheten. Jag kände mig lite extra blek och kläderna kändes lite extra få. Ute regnade det lite extra mycket och vägen till jobbet kändes lite extra lång. Löven på träden var lite extra vissna och inte minst lite extra få. Behovet av nya skor känns lite extra stort. Av en kram också kanske.

Något som muntrar upp mig är dock min nya lite höstiga sjal som passar till mina nymålade lite höstiga röda naglar. Korallacket är redan nerpackat.

När jag satt i bilen och vattnet i luften yrde omkring mig fick jag en plötslig flashback. Jag såg en segelbåt, en vän i bikini och mina solbrända axlar. Jag kände lukten av crepe och solens uppmuntrande strålar. Energin där omkring var full av liv.

Och här satt jag ensam i min lilla bil på väg till jobbet, grått, kallt och vått. Men musiken från Sydamerika gav mig ett leende på läpparna.

måndag, september 21, 2009

Den där Basse

"Om en kossa får ett barn med en människa får den bara en spena"

Jag: Man kan inte äta massa halstabletter, man bajsar konstigt då
Basse: Mamma kan du inte göra det så får jag se

Min goding är hemma. Tyvärr är jag sjuk. Väldigt ont i halsen och feber, det blir bara vila på soffan idag så jag kan jobba resten utav veckan.

söndag, september 20, 2009

Kul helg!

Vi hade väldigt kul igår. Jag och kollegan Rebecka och min, från USA, besökande vän Sandra var ute och skakade våra lurviga igår. Lyckades inte få en enda bild att dela med mig av, tyvärr för vi var väldigt fina alla tre.

Har arbetat på Siba helgen, alltid lika roligt. Speciellt när Rebecka står i kassan. Världens roligaste tjej!
snodd från stureplan.se

onsdag, september 16, 2009

Bokat!

Nu har jag verkligen ett fullbokat schema ända fram tills på måndag nästa vecka. Varenda minut är uppbokad. Och det är inga tråkiga grejer heller. Massa skoj med mina vänner. Älskar min vänner såå! Lite(mycket) jobb naturligtvis men det är ju självklart.

Utvecklingssamtal ikväll, får se hur Basse sköter sig på dagis. Är han lika gullig mot andra som mot mig?

tisdag, september 15, 2009

Sugen!

Jag är så sugen på att shoppa och har varit det att bra tag nu. Jag har sett så mycket fint och vill bara köpa. Skor, byxor, jackor, skjortor, toppar, väskor. ALLT! Nämnde jag skor?

Jag skall unna att köpa mig något i alla fall, något litet kan jag väl få? Eller är jag dum då?
hade kunnat spendera en hel dag åt att bara gå i affärer och handla. Kanske med en personal shopper. Vad säger du Jonna, ställer du upp?

Nu skall jag bara shoppa lite på skoj, fönstershoppa tror jag det kallas.

Jag mår illa..

Hur fungerar vissa samhällen?

måndag, september 14, 2009

Passa på..

Jag har tillbringat en del av min lediga dag ute på min gräsmatta. Jag lade ut ett stort täcke, drog med min son och placerade oss fint i solen.

Härom dagen när jag satt i bilen och regnet öste ner så man knappt kunde se luften så hade jag en enda önskan. Jag ville så gärna ligga på min gräsmatta. Trodde jag aldrig skulle få göra det mer i år men nu är det gjort. Jag njöt och "passade på" så mycket jag kunde. Kommer minnas den stunden hela vintern. Nu har solen gått i moln, för sista gången nu kanske?

Skall det verkligen vara såhär? Jag vill inte leva i mörker. Hur skall jag göra för att få in lite mer solsken i vårt liv? Skall man fly landet och tillbringa några år i Sahara för att kunna uppskatta Sveriges blöta och gråa klimat? Kan man tröttna på solen? Jag menar inte värme nu utan sol. Det hade gärna fått vara snö men med lite sol då, tack! Å, jag vet inte vad jag skall ta mig till.

Jag blir förgalnad (som Basse sa)

torsdag, september 10, 2009

Hoppas!

Jag förväntar mig att en riktig goding befinner sig en bra bit närmre mig än vad hon brukar.
Los Angeles vs KungsbackaVackra vackra Sandra, är du här?

onsdag, september 09, 2009

För att vi ville..

Efter jobbet kände jag inte alls för att åka hem. Ville stanna ute och njuta utav solens sista strålar tillsammans med min son. Fixade snabbt i ordning lite matsäck och drog till havet. Vi mös och skrattade hela tiden. 
Basse är min bästaste kompis, med honom får jag liksom vara knäpp även fast jag tyvärr är vuxen. Jag får gunga, jag får leka att jag är en fågel, jag får rulla mig i sanden, jag får sjunga, jag får flaxa och spexa hur mycket jag vill.


Vattnet var 17 grader varmt


Ursäkta den dåliga bildkvalitén, mobilkamera..

tisdag, september 08, 2009

Mejkin History!

Är så glad för min blogg. Det bästa jag vet är att titta tillbaka och läsa vad jag tyckte och tänkte innan idag. Bilder, berättelser och underbara minnen. Viktiga saker att minnas som kärlek, vänskap och partaj. Var lite ledsen när jag slutade blogga ett tag men bestämde mig för att skita i allt och göra vad jag vill. 

Jag skriver alltså inte blogg för att bli känd, tjäna pengar eller stajla. Jag har lite krav på er läsare. Bloggen är till för mina vänner, min familj eller andra som tycker att jag är inspirerande eller bara intressant. Jag skall alltså tillföra något till er vardag annars kan ni sluta läsa tycker jag. Slösa inte bort er tid liksom.

Snart har jag bloggat i ett år och har under kvällen läst igenom lite snabbt. Vilket år jag har haft. 
Barn har fötts, vänner har kommit och gått, kärleken likaså, Basse hur vuxit och även jag- får man hoppas. Ni läsare har varit skrämmande många och ibland minst lika skrämmande få. 

Hur länge jag kommer blogga vet jag inte, men jag bryr mig inte om att bloggtrenden är förbi. Jag fortsätter att skriva. Vill att Basse skall läsa detta någon gång med vuxna ögon. Hade varit något. Vem vet, så kanske det blir?
gger upp en bild till mig själv som jag kan titta snabbt på när jag får tråkigt och längtar på jobbet.

måndag, september 07, 2009

iWear?

Har Apple släppt linsvatten eller?

Hjälp mig!


Någon som vet vem Tingus är som har muskelredskap(kan vara muskelskap) i sig?

söndag, september 06, 2009

huuu!

Nu kan jag andas ut, nu är allt på plats. Min son är hemma!

Jag har saknat honom mer än någonsin. Johan har haft honom lite mer nu eftersom att de har varit på lite semester. Tänker så mycket på hur Basse känner när vi är borta en längre tid. Hur saknar han oss? Mår han också dåligt? Jag märker när Basse har saknat mig mycket, han klappar mig alltid i ansiktet mycket då. Alltid, har alltid gjort. Det har han gjort hela kvällen nu. Det var tur att jag fick honom lite tidigare efter att ha fått böna och be. Vi har myst, bara jag och Basse. Hyrt film som vi älskar att göra när vi myser. Vindruvor och äppleklyftor enligt tradition.

Om alla hade älskat som jag hade det inte funnits krig i denna värld, det kan jag lova.

Min Basse 1år

Helt otroligt!

För ett år sedan håll jag i ett nyfött litet knyte. Efter flera långa timmar med både svett och blod så kom en underbar liten varelse till denna värld. 

Jag har tänkt på min lillasyster hela kvällen. Jag minns hur hon låg där med smärtor som hon trodde skulle ta livet utav henne. Hur tiden gick, den gick så långsamt. Som om den hade stannat. 
Hon kämpade verkligen, jag tror att få skulle kämpat som henne. Jag såg smärtan i hennes ögon. Jag såg och kunde nästan känna hennes smärta i min kropp.
Min högsta önskan var, ytterligare en gång, att få krypa in i hennes lilla kropp och bara ta över. Jag fixar detta syrran, jag vill inte se dig såhär. Jag tar hand om din olidliga pina. Låt mig!
Konstigt nog har jag känt så många gånger med min lillasyster, att jag bara vill ta över henne. Då i situationer då hon inte mår så bra. Jag fixar liksom det.

01.42 var det magiska ögonblicket. Jag har aldrig varit med om något häftigare. Vilken upplevelse. Faktiskt större än när min egna son föddes, kanske för att jag var så borta vid det tillfället efter en tre-dygns-förlossning. Tömd på liter av blod, utan mat och sömn. Kanske också för att man fick se det hela.
Men att följa ett liv som föds hela vägen ut, ni kan inte förstå! Magiskt!

Min syster är en underbar mamma! Hon lever och andas för sin son, gör allting för honom.

Hela familjen på promenad i korridoren
Andas!
Vackra
Nästan ett år men busig

Tänk vilket år! Grattis på ettårs-dagen Hampus! Är så ledsen att jag inte kan komma på ditt kalas senare. Men jag älskar dig så otroligt mycket! Vi för alltid!

torsdag, september 03, 2009

Livet

Man får vara lycklig och leva tills man blir 75 år. Men det är också statistiskt sett genomsnittsåldern för en kvinna.

Lek med tanken att ett liv är som ett år med fyra årstider. Vilken tid på året är jag nu i livet? Vilken månad? Usch, man får för mycket tid att tänka när man har tråkigt!

12/75= 0,16

0.16*22,7 år= 3,6

Jag är alltså snart april. Mitt uppe i härliga våren. Ung alltså.

Man kan verkligen jämföra kroppen, rent fysiskt, med årstiderna. Under våren byggs allt upp till det når kulmen och börjar att brytas ner mot hösten och avslutas med en stilla vinter.

Multiplicera din ålder med 0.16 så finner du din månad.

Man kan ju hoppas på att man lever ett skottår, ett fint sådant med mycket solsken.

tisdag, september 01, 2009

Denna tiden

Jag känner mig så deprimerad och i går när jag pratade med Pat började jag helt sonika gråta.
Klagade över mitt värdelösa liv och grät(astöntigt). Hade tidigare under dagen gråtit åt både en TV-reklam och tanken över att jag är så lycklig.

Patrik undrade försynt om han fick fråga en sak utan att jag blev arg, och det fick han såklart.
Efter mycket mod frågade han: Charlotte är du i "den" perioden i månaden?
Och en stor sten lättade från mitt hjärta och jag skrattade och grät i ett. "Jaa det är det, det är därför, jag är frisk, jag skall inte dö!" 

Tänk att han känner mig bäst och att jag är så glad att han förklarade mig för mig själv. Alltid några dagar innan bomben smäller känner jag mig döende psykiskt, bara för detta. Och där satt jag nästan med snaran runt halsen. Tänk så mycket hormoner kan påverka ens beteende. Nu känner jag mig som världens tönt och är inte ens något ledsen nästan. 

Skall söka hjälp för detta ändå, vill ju liksom inte döda mig på grund av menstruation