Om någon känner för att ta livet av någon så kan jag ställa upp som offer. Nu kastar jag in handduken. Pallar inte mer illamående, smärta, trötthet, negativ inställning, hopplöshet, besvikelse, dåligt samvete, oförmögenhet till ALLT med mera.
Igår var jag ute en stund och fick en nypa av riktigt liv. Träffade folk som log. Träffade folk som levde. Folk som var fina, de hade orkat klä upp sig.
Med hellång svart klänning(lik döden själv) stod jag blek, okammad och osminkad i ett hörn.Såg på föreställningen av liv.
En liten stund orkades tills jag fick be om skjuts hem igen. Slängde mig i säng och bara låg där - helt jävla meningslös.
Jag skulle aldrig sett världen igår. Jag blev bara mer bitter. Nu vill jag inte mer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar